Hur hänger EU AI Act-modulen ihop med leverantörsregistret?

Två register, ett flöde i en riktning.

Modulen äger AI-systemet. Namn, beskrivning, sort och hela klassificeringen — intervjun, utkastet till risknivå, checklistan över skyldigheter, bevisen, dossiern — finns i EU AI Act-modulen. Det är där ni godkänner en klassificering och där den blir ett beslut med ert namn på.

Leverantörsregistret äger allt runt omkring. I samma stund som ett AI-system finns i modulen dyker en rad för det upp under system och tjänster, märkt med modulens namn. Där kopplar ni leverantörerna det är beroende av — modelleverantören, driften, identitetsleverantören — läser deras dokument, bevakar dem för ändringar, lägger in SLA-nivåer och supportkontakter och exporterar det hela som ett PDF-paket. Tas AI-systemet bort i modulen följer raden med; byter det namn byter raden namn. Leverantörsregistret ändrar aldrig själva AI-systemet.

Varför det är byggt så. AI-förordningen begär att en användare känner sina leverantörer och att en leverantör känner sin egen leveranskedja (artikel 25 och dokumentationen i bilaga IV); GDPR artikel 28 och NIS2 artikel 21 ställer samma fråga om varje leverantör, AI eller inte. Ett register svarar på alla, och modulen lägger bara till det som är specifikt för regelverket. Moduler för GDPR och NIS2 kommer att stå på samma grund.